Jag tvångstittar på Blues Brothers och Shrek 2 för att inte bli totaldepp. Jag har ätit ca 150 gram Eldorado-choklad (vilket betyder illamående och fetmaångest men med en tillfredställd underton). Jag har lyssnat på "The KKK took my baby away" om och om igen. Inte för att det hjälper ett skit, och jag förstår ärligt talat inte vad en jävla Ramoneslåt skulle ha för uppmuntrande effekt på mitt sorgsna sinne, men jag befinner mig i en desperat situation nu. Min fader är dock ett litet ljus i tillvaron. Jag: Död och mörker och AAAH.Pappa: Hudskämtet. "Skämtet" inom citationstecken.Han är världsbäst på min humor. Det kan bero på att jag till stor del ärvt hans humor (torr, skittråkig och totalt obegriplig).Sedan provade jag hans Blues Brothers-solglasögon, fick en hysterisk skrattattack och konstaterade att det snarare var Nerd Brothers-solglasögon.

AAWWHH, jag är så fucking DEPRIMERAD och jag vill bara dö. Jag har gråtit till och från i tre timmar nu.Jävla Brokeback Mountain.