Senaste inläggen

Av BD - 1 juni 2007 12:37

Jag har bloggat i ett år nu. Min blogg sträcker sig från juni -06 till juni -07, och jag undrar om det inte är dags för mig att sluta nu. Som ett litet manifest kan jag sluta blogga när jag slutar nian. Jag behöver känna att jag lägger allt som har med grundskolan att göra bakom mig så att jag kan fokusera framåt.

Jag vill tro på framtiden, men just nu tvivlar jag.

ANNONS

692

Av BD - 29 maj 2007 21:13

Idag sprang jag 11 kilometer på den roliga maskinen på gymmet. 692 kalorier are gone forever. Too bad att jag redan har hunnit ersätta dom. Mataddict.


Jag har kind of tråkigt.

ANNONS
Av BD - 27 maj 2007 20:36

Orkar icke skriva något långt. Bilddagboken laggar och min värld har raserats. För att lugna själen har jag lagt ansiktsmask, men effekten blir den motsatta då jag inte längre kan röra på munnen på grund av ansiktsmasks stelhet och eventuellt överskridande av rekommenderad cirkatid vid användning av ansiktsmask.


Blä för blogg och allt ont som det har fört med sig.

ego

Av BD - 26 maj 2007 11:38

Snart ska jag spela minigolf med Mina. Hoppas att hon inte är lika bra som Ebba, för då kommer mitt minigolfsjälvförtroende att dö i svåra plågor.

Jag har på mig förra årets skolavslutningsklänning. Tragiskt nog kan jag inte stänga dragkedjan helt, vilket jag tar som en tydlig pik på att jag bullat upp mig lite. Den officiella versionen är att jag byggt lite mer muskler, men den sanna versionen är min bulimi-utan-kräkningar-period i vintras som har satt sina spår.

Men vad är det som säger att man är lycklig om man är smal? Jag blir fan så mycket mer lycklig av att äta en 200 gram Marabou än att gå på nån weirdo diet som tillåter 500 kalorier per dag.

Nu måste jag sminka mig, för även om jag kanske accepterat mitt öde som tjockis kan jag inte acceptera mitt öde som olagligt ful.

Av BD - 24 maj 2007 18:34

Det är någon i lägenheten ovanför som terroriserar sin omgivning med "Cara mia". Det borde vara skottpengar på såna människor.


Idag gymmade jag med Lovisa och Mina. Det var andra gången i mitt händelselösa liv som jag besökte ett gym. Det är ganska kul med gym. Bäst är skidmaskinen, som räknar kalorierna man bränner bort. 25 minuter på den maskinen och 293 kalorier har gått till de sälla jaktmarkerna. Det är ungefär 50 gram marabou. Jag ska aldrig mer äta godis. Det är inte värt det liksom.


Allting är bara tråkigt tråkigt tråkigt just nu. Jag borde vara excited och upprymd över att det bara är tre veckor kvar i grundskolan, men ska jag vara ärlig så skiter jag ganska hårt i vad som händer med mitt liv. Låt mig sova istället.

Av BD - 23 maj 2007 18:32

34 valar på Plattan luktar stink. No kidding. Är man ute efter att ragga medlemmar är det lite otaktiskt att smälla upp 34 ruttnande fiskkadaver. Alla små fjortisar gick och gnällde över hur äckligt det luktade, och det var only the brave som vågade sig fram till källan till lukten. Fast i och för sig tror jag inte att Greenpeace är så värst sugna på en massa blonderade små sminkmonster som knappt vet vad Sveriges statsminister heter.

Och nu ska jag inte fortsätta skriva en massa fördomar om fjortissläktet, för då lär jag hamna i djupaste onåd.


Jag är hungrig. Oväntat, not.

Jag kommer kanske sänka mitt slutbetyg i matte.

Jag har ätit onödigt mycket kalorier idag.

Jag vill köpa skor, bara för att det är världens bästa terapiform och för att Bup har dissat mig.

Nu ska jag äta. Blä, farsan har gjort fiskpinnar. Det är jag ju verkligen sugen på efter dagens valupplevelser.

Av BD - 22 maj 2007 19:42

Nu måste jag träna jättemycket hela vägen fram till sommarlovet så jag inte spyr på mig själv i sommar när jag tvingas visa upp mig själv i bikini. Dumfan som jag är har jag levt efter mina amerikanska gener och fettat hela vintern. Jag orkar inte med mig själv. Kan man inte bara stänga av hungerkänslorna? Jag fattar varför alla modeller som tvingas hålla sig smala snortar kokain dygnet runt.

Som av en slump lyssnar jag på en låt som heter Heroin just nu. Knarkvägen is the only way tydligen.

Vem bryr sig? Man ska ändå dö i slutändan, det går inte att komma ifrån. Dessutom är döden klart underskattad.


Heroin, be the death of me
Heroin, it's my wife and it's my life
Because a mainer to my vein
Leads to a center in my head
And then I'm better off than dead


Because when the smack begins to flow
I really don't care anymore
About all the Jim-Jims in this town
And all the politicians making crazy sounds
And everybody putting everybody else down
And all the dead bodies piled up in mounds

'Cause when the smack begins to flow
Then I really don't care anymore

Ah, when that heroin is in my blood
And the blood is in my head
Man thank God that I'm as good as dead
And thank your God that I'm not aware
And thank God that I just don't care
And I guess that I just don't know
Oh, and I guess that I just don't know

Av BD - 20 maj 2007 19:56

Det är stressande det här med bloggen. Jag vet inte vilka som läser min blogg. Hela jävla skolan kan göra det. Och jag bara vräker ut mig här som en annan känslohora. Det äckligaste är nästan att massor med människor som jag absolut inte vill ska veta vad jag tycker och tänker säkert är stammisar på min blogg och sitter och analyserar varenda jävla liten mening som jag spyr ur mig.

Men ändå är det som om jag förändrats som människa sedan jag börjat blogga. Läs mina inlägg i t.ex juni, augusti och september. Det är som om en liten fjortis har hackat sig in på mitt bloggkonto och skrivit en massa onda, ytliga fjortistankar under bloggens första månader. Den fjortisen var jag för ett halvår sedan (och nu vill jag inte ha några ondsinta, anonyma kommentarer om att jag fortfarande är en fjortis, den analysen gör jag helst själv tack). Det är inte konstigt att jag trasslat till det lite i huvudet på vägen hit.

Att blogga har alltså både givit mig fantastiska livsinsikter och krypande känslor av obehag och offentlig förnedring. Jag vet inte hur länge till jag fortsätter. Kanske borde jag gå över till det gamla hederliga dagboksskrivandet. Då får jag ju skrivterapin minus omvärldens uppmärksamhet. Fast det är där det faller lite. Jag har nog norra Europas största bekräftelsebehov. Jag vill ju att andra ska skriva i min blogg, ge mig uppskattning, kärlek, bekräftelse bekräftelse bekräftelse. Jag behöver mina bloggläsare. Det är som att ha ett förhållande med ungefär 50 personer samtidigt. Bekräftelse upphöjt till 50.

Det slog mig just att jag säkert kommer vara med i någon tragisk dokusåpa om fem år, bara för att tillfredställa mitt bekräftelsebehov. Vilket liv jag har framför mig.

Presentation

Omröstning

Livet är
 underbart
 överskattat
 helt okej
 ett mumintroll

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2010
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ I don't wanna die without any scars med Blogkeen
Följ I don't wanna die without any scars med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se